<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Texthuset 24 &#187; Språkråd</title>
	<atom:link href="http://www.texthuset24.se/category/sprakrad/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.texthuset24.se</link>
	<description>Språkkonsult i Umeå erbjuder skrivtjänster, redigering, webbtexter. Bloggar om svenska språket, texter, skrivande och roliga saker. Språk är roligt!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 25 Aug 2010 17:31:33 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Äntligen!</title>
		<link>http://www.texthuset24.se/2010/02/24/antligen/</link>
		<comments>http://www.texthuset24.se/2010/02/24/antligen/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Feb 2010 14:55:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josefin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Språkkonsult]]></category>
		<category><![CDATA[Språklagen]]></category>
		<category><![CDATA[Språkråd]]></category>
		<category><![CDATA[mejl]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.texthuset24.se/?p=317</guid>
		<description><![CDATA[I språkvärlden har det funnits ett stort intresse för språklagens effekter. Vissa har tyckt att den är mjäkig och ifrågasatt syftet med en lag utan påföljder, medan andra gillar det hela. Själv har jag skrivit ut den och förstorat upp paragraf elva lite snyggt sådär. Den hänger på väggen och jag tycker att den har [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I språkvärlden har det funnits ett stort intresse för språklagens effekter. Vissa har tyckt att den är mjäkig och ifrågasatt syftet med en lag utan påföljder, medan andra gillar det hela. Själv har jag skrivit ut den och förstorat upp paragraf elva lite snyggt sådär. Den hänger på väggen och jag tycker att den har en viss charm.<br />
<a href="http://www.texthuset24.se/wp-content/uploads/2010/02/paragraf11.png"><img class="aligncenter size-full wp-image-318" title="paragraf11" src="http://www.texthuset24.se/wp-content/uploads/2010/02/paragraf11.png" alt="" width="460" height="200" /></a></p>
<p>Men. Nu har lagen gjort sin första insats i verkliga världen. JO prickar regeringskansliet för den ogenomtänkta strategin att använda mejladresser med engelsk slutkläm.<br />
Adresser som primeminister.ministry.se, employment.ministry.se, enterprise.ministry.se och foreign.ministry.se kommer att kompletteras med svenska versioner. Hurra, säger jag!</p>
<blockquote><p>Nu lovar regeringskansliet att adresser på svenska ska införas och fungera parallellt med de engelska.</p></blockquote>
<p>Källa: <a href="http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/regeringen-brot-mot-spraklagen_4318437.svd">Svenska dagbladet</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.texthuset24.se/2010/02/24/antligen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Engelska words i svensk text</title>
		<link>http://www.texthuset24.se/2009/12/18/engelska-words-i-svensk-text/</link>
		<comments>http://www.texthuset24.se/2009/12/18/engelska-words-i-svensk-text/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Dec 2009 14:25:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josefin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Engelska]]></category>
		<category><![CDATA[Ord och uttryck]]></category>
		<category><![CDATA[Språkkonsult]]></category>
		<category><![CDATA[Språkråd]]></category>
		<category><![CDATA[onödig engelska]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.texthuset24.se/?p=180</guid>
		<description><![CDATA[Får man skriva att man vill approacha sina kunder? Är det okej? Engelska ord instoppade i en svensk text kan skapa förvirring eftersom ingen riktigt vet vad de betyder. Engelska kan också användas utan eftertanke &#8211; bara för att det ska låta bättre och mer internationellt. 
Ingrid har skrivit två fantastiska inlägg om hur resultatet [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Får man skriva att man vill <strong>approacha</strong> sina kunder? Är det okej? Engelska ord instoppade i en svensk text kan skapa förvirring eftersom ingen riktigt vet vad de betyder. Engelska kan också användas utan eftertanke &#8211; bara för att det ska låta bättre och mer internationellt. </p>
<p>Ingrid har skrivit två fantastiska inlägg om hur resultatet kan bli: <a href="http://ingridamy.wordpress.com/2009/12/02/kristianstads-kommun-anmald-for-brott-mot-spraklagen/"><em>Kristianstads kommun gillar varken svenska eller engelska</em></a> och <a href="http://ingridamy.wordpress.com/2009/12/01/in-stockholm-we-take-it-in-english/"><em>In Stockholm we take it in English</em></a>.</p>
<p><strong>Språkrådet ger förslag på ersättningsord</strong><br />
För oss som inte har engelska som förstaspråk kan det därför vara bra med riktlinjer för hur man ska skriva. Någon som pekar med hela handen och säger JA eller NEJ. Språkrådet har en ganska lång lista med ord som omväxlande används på engelska och på svenska. Listan heter passande nog <a href="http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=1952"><em>Onödig engelska eller engelska i onödan?</em></a> Rekommenderas som trevlig läsning i jul, efter utdelningen av alla <a title="MQ:s kollektion Urban gifts" href="http://urbangifts.mq.se/" target="_blank">Urban gifts</a> som MQ vill att vi ska köpa. (Vem gifts Urban bort med? Det undrar jag.)</p>
<p><strong>Använd svenska ord när det finns</strong><br />
Min grundregel för engelska ord i svenska texter är att inte använda dem om det finns ett bra svenskt ord. Jag skriver <em>miljöteknik</em> i stället för <em>cleantech</em>. Om det inte finns något bra svenskt ord kan man ofta försvenska stavningen. Ordet blir då lättare att böja och lättare att uttala. <em>Mejl</em> och <em>sajt</em> är två exempel som används allt oftare. Ett annat exempel är coach<strong>n</strong>ing, som har fått ett extra n och böjs som andra ord som slutar på -ning.</p>
<p>Det viktigaste är dock att tänka på sina mottagare. Förstår de vad jag vill säga? Blir de irriterade över engelska ord? För att återknyta till inledningen &#8211; att approacha sina kunder kanske går bäst om man inte approachar dem utan <em>närmar sig</em> dem i stället?</p>
<p><em><strong>Bonus:</strong></em><img class="alignright size-full wp-image-185" title="pratbubbla" src="http://www.texthuset24.se/wp-content/uploads/2009/12/pratbubbla.jpg" alt="pratbubbla" width="350" height="200" /><br />
På Språkrådets lista hittar jag också vissa ord som har fått ett så starkt fäste i svenskan att de nästan bara används i sin engelska form. Till exempel beachvolleyboll, blinkers, dimmer och shorts. Eller säger du strandvolleboll, körriktningsvisare, ljusregulator och kortbyxor?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.texthuset24.se/2009/12/18/engelska-words-i-svensk-text/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
