* En community är en sajt där medlemmarna socialiserar med varandra. De kan ha egna presentationssidor, lägga upp bilder, chatta, diskutera och skriva i varandras gästböcker. Till exempel.

I min gröna ungdom var det obligatoriskt att ”ha en lunar”, dvs. ett användarkonto på communityn LunarStorm. (Datormössen såg även ut som ovan.) Frekvensen av ovanlig och spexig stavning av ordet kram lär ha varit hög. Några exempel: Kjam, kjamis, kjamizzzzz, *****!!!^^^^*kjaaaaaamizzzzzz******~~~~~~~—–!!!! Oklart hur alla övriga tecken ska uttalas, eller vad de betyder, men de fanns ofta där minns jag.

När jag började söka lite så upptäckte jag dock att uttrycket inte var så nytt som jag trodde. Enligt Internet (vår outsinliga källa till visdom) dök det upp 2004-2005 någon gång, och slog igenom under 2009. Här nedan presenterar jag resultatet från min extremt vetenskapliga undersökning. Metod:  sök på gillart, svenska sidor, på Google.

2003 – 0 träffar
2004 – 6 träffar (två relevanta)
2005 – 100 träffar (vet inte hur många relevanta)
2006 – 281
2007 – 278
2008 – 738
2009 – 17 500
2010 hittills – 20 900

Vad tycker då folk om detta? Det verkar vara delade meningar. Å ena sidan finns en facebookgrupp som heter ”jag gillart” ! Nej det gör du inte. du G-I-L-L-A-R D-E-T. uppfattat? I skrivande stund har den 56 fans. Länk här. Å andra sidan finns en facebookgrupp som vill att ”gilla-knappen” ska byta namn till ”Gillart”.

Det roliga med språk är ju sånt här. Tänk att vi kan hitta på nya konstruktioner och använda dem – och att andra förstår vad vi menar! Idag går det inte att slå upp gillart i SAOL, men om folk fortsätter använda ordet kommer det antagligen med om X antal år. När jag letade vidare hittade jag även liknande uttryck som älskar’t och avskyr’t. Det kanske till och med blir så att en t-ändelse bakom verb som uttrycker en känsla för något blir en ny grammatisk form om några år?

Kom gärna med din gissning!

Till vilken sport hör orden eller uttrycken?

1. sista stigningen, tvåans växel, de har valt ruggat, hon får några meter
2. fyrfoten, skotten, dragning, corner guard
3. långsvängen, flacken, hårnålen, bra linje
4. slottet, backchecka, boxplay, tripping
5. vallen, 23 sekunder stav till stav, 97 %, grov bom klockan 11

Hur många rätt hade du? Vet du fler ord som hör till dessa sporter, eller ord från andra OS-grenar?

törrfuruvedagock

Veda uttalas som att det är två d i ordet. Ungefär. Och gock uttalas som att det rimmar på när en svensk säger look, som i ”någons nya look”.

Na’vi är konstruerat av en amerikansk lingvist, Paul Frommer, på beställning av James Cameron som regisserat Avatar. Som språknörd fascineras jag av att det faktiskt finns folk som beställer ett helt språk för att göra sin film så bra som möjligt!

Enligt Wikipedia så kännetecknas na’vi bland annat av konsonanter med specialuttal, till exempel affrikator. Ljudet ts i tsunami är ett exempel på en affrikata. I en intervju berättar Paul Frommer även att verben tempusböjs genom infix – talaren sätter in en extra bokstav mitt i ordet. Här är ett citat med ett exempel:

Well, there’s a root called “taron” (pronounced “gad’on”) which means “hunt.” If you want to modify that to mean “hunting has been completed,” to add a past tense or future tense or imperfect aspect, rather than putting something at the beginning or end, you put something right after the “t” – so various forms appear: “tovaron, telaron, tusaron, tairon” – that is relatively rare in human language. And that was really fun to do.

Kìyevame!

Vad är egentligen guanabana för något? Bilden visar en dryck med den exotiskt klingande smaken GUANABANA PINEAPPLE. Pineapple är ju det engelska ordet för ananas. Vanligt. Enkelt. Men guanabana? En sökning på Wikipedia upplyste mig om att guanabana heter soursoup på engelska, graviola på portugisiska och just guanábana på spanska. Intressant att tillverkarna valt det spanska/svenska(?) ordet guanabana, men det engelska ananas. Soursoup låter väl inte lika gott…

Guanabana-info:

Frukten används till drycker, juicer och isglass.
Den växer lite här och där, men mest i centralamerika.
Smaken ska tydligen vara en blandning av jordgubb och ananas.
De kan väga upp till 2,5 kg och så här ser de ut när de växer ->

Det här är ett mycket tydligt exempel på hur man lätt som en omelett gör ett verb av ett substantiv genom att lägga till ett a. Jag efterlyser dock ett lika smidigt uttryck för att använda Wikipedia. Hur säger du?

- Jag ska kolla på Wikipedia?
- Jag ska söka på Wikipedia?
- Jag ska wikipedia?
- Jag ska wikka?

Hur som helst. Om du vill utöka antalet utländska språkföreningar som du är medlem i så är det amerikanska ”språkrådet” American Dialect Society öppen för alla som är intresserade av språk. Det kostar 50 dollar per år att vara medlem, eller 25 dollar om du är student. Läs mer om American Dialect Society här:
www.americandialect.org

Det intressanta med detta ord är hur det fungerar syntaktiskt, alltså hur man kan använda ordet när man konstruerar fraser och meningar. Här kommer tre exempelmeningar med behöv i:

1. Behöv går att använda precis som på svenska

I behöv et häjn, hä kan dö få.
Jag behöver inte det här, det kan du få.

2. Det går att sätta in det negerande ordet et (inte) mitt i ordet behöv

I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!
Jag behöver inte det här, du kan få det!
Notera att uttalet av första delen av ordet, be ändras till bö.

3. Det går att placera både ett pronomen och en negation mitt inne i ordet behöv

Bö dö et hö:v hänn?
Behöver du inte det där?

Detta ger följande konversation:

- I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!

- Bö dö et hö:v hänn?

- Nä.

Man ska ju inte prata för mycket.

Den som kom på att man kan tävla i sprint borde få ett pris av föreningen för längdåkningens bevarande i tv. Istället för att titta på femmilen (åka åka åka snora åka byta plats på de två längst fram åka åka) kan lyckliga människor nu titta på denna underhållning.

Saker händer! Folk ramlar! Svenska åkare vinner! Det kommer att bli OS-guld! (Jag har inte alls blivit påverkad av kommentatorerna.)

Parallellt med denna sportglädje läser jag en bedårande bok som heter ”Kejsare, huliganer och pappenheimare” av Gunnar Bergh. Den handlar om eponymer. Det är ord och uttryck som är bildade utifrån personnamn.

Kända eponymer är till exempel biff à la Lindström, decibel, quisling och friggebod. Jag riktigt känner hur min allmänbildningsnivå skenar i höjden så jag kan verkligen rekommendera den. Enligt boken är det störst chans att det finns en känd eponym som förevigar ditt namn om du

• var en man
• jobbade med politik eller naturvetenskap
• var bosatt i Frankrike
• levde på 1800-talet.

Utifrån denna lista verkar det ju ganska kört för oss som lever nu, men jag tror att det finns hopp. Det handlar om att göra något speciellt i en sport.

Under tävlingen Tour de ski till exempel (mycket bra tävling, tror att den nämns lite tidigare i detta inlägg) skapas eponymer i mängder. Som de här:

2008 skapades en Charlotte Kalla eller ett kallaryck. Innebär att rycka och åka förbi motståndare i mycket brant uppförsbacke samt vinna.

2010 kan man göra en Emil Jönsson (även om det inte är så eftersträvat). Emil ramlade precis innan upploppet och vann inte.
Uppdatering: En Emil Jönsson är mer specifikt att bli fälld bakifrån av en ryss precis innan upploppet.

Det går också att göra en Marcus Hellner (sagt av expertkommentatorn Emelie Öhrstig). Det innebär att köra om tre åkare i ett eget spår och lägga sig på en andraplats som man sedan håller loppet ut. Omkörningen ska göras på en viss plats i banan, just innan den lilla puckeln. Ganska specifikt med andra ord.

Min gissning är att detta uttryck inte kommer att bli lika känt som biff à la Lindström, men man vet aldrig.