Annorstädes

I veckan bloggar jag på Krenovas officiella blogg. Häng med dit!

_____________________________________

Annorstädes (adv) på annat ställe, eller på andra ställen.

Källa: Svenska akademiens ordlista.

Slalom får 7 poäng

Årets uppdrag: testa nya sporter. Började med slalom i Bygdsiljum som enligt uppgift hade ”backar där man är tvungen att staka sig fram för att farten ska räcka ända ned”. Denna fantastiskt träningsvärksframbringande aktivitet får 7 poäng av 10. Pluspoäng för trevligt sällskap, gott fika, snygga (!!!) låneskidor, fint väder och lagom branta backar. Minuspoäng för läskig lift (skräcken! skräcken!) och vind/orkan.

Kommentarer i slalombacke före första åket:
- Men du ser ju ganska bra ut.
- Ja, om du bara står här uppe så kommer alla tro att du är jättebra på att åka.

Säger inte vem det handlade om.

Gissa OS-grenar

I brist på OS (och speciellt svenska lag i hockeyfinaler) har jag satt ihop ett litet test. Rätt svar finns i slutet av inlägget.

Till vilken sport hör orden eller uttrycken?

  1. sista stigningen, tvåans växel, de har valt ruggat, hon får några meter
  2. fyrfoten, skotten, dragning, corner guard
  3. långsvängen, flacken, hårnålen, bra linje
  4. slottet, backchecka, boxplay, tripping
  5. vallen, 23 sekunder stav till stav, 97 %, grov bom klockan 11

Hur många rätt hade du? Vet du fler ord som hör till dessa sporter, eller ord från andra OS-grenar?

längdskidor, curling, slalom, ishockey, skidskytte

Äntligen!

I språkvärlden har det funnits ett stort intresse för språklagens effekter. Vissa har tyckt att den är mjäkig och ifrågasatt syftet med en lag utan påföljder, medan andra gillar det hela. Själv har jag skrivit ut den och förstorat upp paragraf elva lite snyggt sådär. Den hänger på väggen och jag tycker att den har en viss charm.

Men. Nu har lagen gjort sin första insats i verkliga världen. JO prickar regeringskansliet för den ogenomtänkta strategin att använda mejladresser med engelsk slutkläm.
Adresser som primeminister.ministry.se, employment.ministry.se, enterprise.ministry.se och foreign.ministry.se kommer att kompletteras med svenska versioner. Hurra, säger jag!

Nu lovar regeringskansliet att adresser på svenska ska införas och fungera parallellt med de engelska.

Källa: Svenska dagbladet

Pitemålsord – hackspett

På begäran kommer det dyka upp fler inlägg om pitemål här i bloggen. Jag tänkte börja med ett mycket användbart ord:

törrfuruvedagock

Veda uttalas som att det är två d i ordet. Ungefär. Och gock uttalas som att det rimmar på när en svensk säger look, som i ”någons nya look”.

Ett fascinerande språk på Pandora

Skulle fler vilja studera språk i skolan om det gick att välja språket na’vi från filmen Avatar? Kanske! På sidan www.learnnavi.org kan du börja med att lära dig drygt femhundra ord samt språkets grammatik och syntax (meningsbyggnad). Det finns även ett forum där du kan diskutera på na’vi (det såg svårt ut).

Na’vi är konstruerat av en amerikansk lingvist, Paul Frommer, på beställning av James Cameron som regisserat Avatar. Som språknörd fascineras jag av att det faktiskt finns folk som beställer ett helt språk för att göra sin film så bra som möjligt!

Enligt Wikipedia så kännetecknas na’vi bland annat av konsonanter med specialuttal, till exempel affrikator. Ljudet ts i tsunami är ett exempel på en affrikata. I en intervju berättar Paul Frommer även att verben tempusböjs genom infix – talaren sätter in en extra bokstav mitt i ordet. Här är ett citat med ett exempel:

Well, there’s a root called “taron” (pronounced “gad’on”) which means “hunt.” If you want to modify that to mean “hunting has been completed,” to add a past tense or future tense or imperfect aspect, rather than putting something at the beginning or end, you put something right after the “t” – so various forms appear: “tovaron, telaron, tusaron, tairon” – that is relatively rare in human language. And that was really fun to do.

Källa: www.ugo.com

Kìyevame!

Guana- vaddå?

Vad är egentligen guanabana för något? Bilden visar en dryck med den exotiskt klingande smaken GUANABANA PINEAPPLE. Pineapple är ju det engelska ordet för ananas. Vanligt. Enkelt. Men guanabana? En sökning på Wikipedia upplyste mig om att guanabana heter soursoup på engelska, graviola på portugisiska och just guanábana på spanska. Intressant att tillverkarna valt det spanska/svenska(?) ordet guanabana, men det engelska ananas. Soursoup låter väl inte lika gott…

Guanabana-info:

Frukten används till drycker, juicer och isglass.
Den växer lite här och där, men mest i centralamerika.
Smaken ska tydligen vara en blandning av jordgubb och ananas.
De kan väga upp till 2,5 kg och så här ser de ut när de växer ->

Bild lånad från: http://www.flickr.com/photos/i_like_plants/ / CC BY 2.0

Dagens bild: skylt i Göteborg

Här parkerar en bokad eller tillbakadragen vaktmästare.

00-talets ord är ”googla”

To google” vann när den amerikanska motsvarigheten till svenska Språkrådet röstade fram årtiondets ord. På svenska säger de flesta kanske ”att googla”.

Det här är ett mycket tydligt exempel på hur man lätt som en omelett gör ett verb av ett substantiv genom att lägga till ett a. Jag efterlyser dock ett lika smidigt uttryck för att använda Wikipedia. Hur säger du?

- Jag ska kolla på Wikipedia?
- Jag ska söka på Wikipedia?
- Jag ska wikipedia?
- Jag ska wikka?

Hur som helst. Om du vill utöka antalet utländska språkföreningar som du är medlem i så är det amerikanska ”språkrådet” American Dialect Society öppen för alla som är intresserade av språk. Det kostar 50 dollar per år att vara medlem, eller 25 dollar om du är student. Läs mer om American Dialect Society här:
www.americandialect.org

Pitemålsfavorit: behöva

På min förra blogg skrev jag ibland om dialekten pitemål. Det var så roligt att jag fortsätter här. Det första inlägget blir dock mitt favoritinlägg i repris: inlägget om verbet behöv. Ordet betyder inte helt oväntat behöva.

Det intressanta med detta ord är hur det fungerar syntaktiskt, alltså hur man kan använda ordet när man konstruerar fraser och meningar. Här kommer tre exempelmeningar med behöv i:

1. Behöv går att använda precis som på svenska

I behöv et häjn, hä kan dö få.
Jag behöver inte det här, det kan du få.

2. Det går att sätta in det negerande ordet et (inte) mitt i ordet behöv

I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!
Jag behöver inte det här, du kan få det!
Notera att uttalet av första delen av ordet, be ändras till .

3. Det går att placera både ett pronomen och en negation mitt inne i ordet behöv

Bö dö et hö:v hänn?
Behöver du inte det där?

Detta ger följande konversation:

- I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!

- Bö dö et hö:v hänn?

- Nä.

Man ska ju inte prata för mycket.