Ett fascinerande språk på Pandora

Skulle fler vilja studera språk i skolan om det gick att välja språket na’vi från filmen Avatar? Kanske! På sidan www.learnnavi.org kan du börja med att lära dig drygt femhundra ord samt språkets grammatik och syntax (meningsbyggnad). Det finns även ett forum där du kan diskutera på na’vi (det såg svårt ut).

Na’vi är konstruerat av en amerikansk lingvist, Paul Frommer, på beställning av James Cameron som regisserat Avatar. Som språknörd fascineras jag av att det faktiskt finns folk som beställer ett helt språk för att göra sin film så bra som möjligt!

Enligt Wikipedia så kännetecknas na’vi bland annat av konsonanter med specialuttal, till exempel affrikator. Ljudet ts i tsunami är ett exempel på en affrikata. I en intervju berättar Paul Frommer även att verben tempusböjs genom infix – talaren sätter in en extra bokstav mitt i ordet. Här är ett citat med ett exempel:

Well, there’s a root called “taron” (pronounced “gad’on”) which means “hunt.” If you want to modify that to mean “hunting has been completed,” to add a past tense or future tense or imperfect aspect, rather than putting something at the beginning or end, you put something right after the “t” – so various forms appear: “tovaron, telaron, tusaron, tairon” – that is relatively rare in human language. And that was really fun to do.

Källa: www.ugo.com

Kìyevame!

Guana- vaddå?

Vad är egentligen guanabana för något? Bilden visar en dryck med den exotiskt klingande smaken GUANABANA PINEAPPLE. Pineapple är ju det engelska ordet för ananas. Vanligt. Enkelt. Men guanabana? En sökning på Wikipedia upplyste mig om att guanabana heter soursoup på engelska, graviola på portugisiska och just guanábana på spanska. Intressant att tillverkarna valt det spanska/svenska(?) ordet guanabana, men det engelska ananas. Soursoup låter väl inte lika gott…

Guanabana-info:

Frukten används till drycker, juicer och isglass.
Den växer lite här och där, men mest i centralamerika.
Smaken ska tydligen vara en blandning av jordgubb och ananas.
De kan väga upp till 2,5 kg och så här ser de ut när de växer ->

Bild lånad från: http://www.flickr.com/photos/i_like_plants/ / CC BY 2.0

Dagens bild: skylt i Göteborg

Här parkerar en bokad eller tillbakadragen vaktmästare.

00-talets ord är ”googla”

To google” vann när den amerikanska motsvarigheten till svenska Språkrådet röstade fram årtiondets ord. På svenska säger de flesta kanske ”att googla”.

Det här är ett mycket tydligt exempel på hur man lätt som en omelett gör ett verb av ett substantiv genom att lägga till ett a. Jag efterlyser dock ett lika smidigt uttryck för att använda Wikipedia. Hur säger du?

- Jag ska kolla på Wikipedia?
- Jag ska söka på Wikipedia?
- Jag ska wikipedia?
- Jag ska wikka?

Hur som helst. Om du vill utöka antalet utländska språkföreningar som du är medlem i så är det amerikanska ”språkrådet” American Dialect Society öppen för alla som är intresserade av språk. Det kostar 50 dollar per år att vara medlem, eller 25 dollar om du är student. Läs mer om American Dialect Society här:
www.americandialect.org

Pitemålsfavorit: behöva

På min förra blogg skrev jag ibland om dialekten pitemål. Det var så roligt att jag fortsätter här. Det första inlägget blir dock mitt favoritinlägg i repris: inlägget om verbet behöv. Ordet betyder inte helt oväntat behöva.

Det intressanta med detta ord är hur det fungerar syntaktiskt, alltså hur man kan använda ordet när man konstruerar fraser och meningar. Här kommer tre exempelmeningar med behöv i:

1. Behöv går att använda precis som på svenska

I behöv et häjn, hä kan dö få.
Jag behöver inte det här, det kan du få.

2. Det går att sätta in det negerande ordet et (inte) mitt i ordet behöv

I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!
Jag behöver inte det här, du kan få det!
Notera att uttalet av första delen av ordet, be ändras till .

3. Det går att placera både ett pronomen och en negation mitt inne i ordet behöv

Bö dö et hö:v hänn?
Behöver du inte det där?

Detta ger följande konversation:

- I bö et hö:v häjn, dö kan få: nä!

- Bö dö et hö:v hänn?

- Nä.

Man ska ju inte prata för mycket.

Skidor och eponymer är en fin blandning

Tour de ski! Lyckan! Glädjen!

Den som kom på att man kan tävla i sprint borde få ett pris av föreningen för längdåkningens bevarande i tv. Istället för att titta på femmilen (åka åka åka snora åka byta plats på de två längst fram åka åka) kan lyckliga människor nu titta på denna underhållning.

Saker händer! Folk ramlar! Svenska åkare vinner! Det kommer att bli OS-guld! (Jag har inte alls blivit påverkad av kommentatorerna.)

Skidor är kul att titta på

Parallellt med denna sportglädje läser jag en bedårande bok som heter ”Kejsare, huliganer och pappenheimare” av Gunnar Bergh. Den handlar om eponymer. Det är ord och uttryck som är bildade utifrån personnamn.

Kända eponymer är till exempel biff à la Lindström, decibel, quisling och friggebod. Jag riktigt känner hur min allmänbildningsnivå skenar i höjden så jag kan verkligen rekommendera den. Enligt boken är det störst chans att det finns en känd eponym som förevigar ditt namn om du

  • var en man
  • jobbade med politik eller naturvetenskap
  • var bosatt i Frankrike
  • levde på 1800-talet.

Utifrån denna lista verkar det ju ganska kört för oss som lever nu, men jag tror att det finns hopp. Det handlar om att göra något speciellt i en sport.

Under tävlingen Tour de ski till exempel (mycket bra tävling, tror att den nämns lite tidigare i detta inlägg) skapas eponymer i mängder. Som de här:

2008 skapades en Charlotte Kalla eller ett kallaryck. Innebär att rycka och åka förbi motståndare i mycket brant uppförsbacke samt vinna.

2010 kan man göra en Emil Jönsson (även om det inte är så eftersträvat). Emil ramlade precis innan upploppet och vann inte.
Uppdatering: En Emil Jönsson är mer specifikt att bli fälld bakifrån av en ryss precis innan upploppet.

Det går också att göra en Marcus Hellner (sagt av expertkommentatorn Emelie Öhrstig). Det innebär att köra om tre åkare i ett eget spår och lägga sig på en andraplats som man sedan håller loppet ut. Omkörningen ska göras på en viss plats i banan, just innan den lilla puckeln. Ganska specifikt med andra ord.

Min gissning är att detta uttryck inte kommer att bli lika känt som biff à la Lindström, men man vet aldrig.

Det har snöat

Gott nytt år!

2010 får en storslagen start med en ny bloggkategori: Dagens bild.

SnowCars

Dagens bild: Tre bilar i Umeå. Det är tre bilar. Jag lovar.

24 december

godjul

Tack Google översätt för alla språk i bilden ovan. Hoppas det blev rätt!

Passar på att slänga ut en fråga till mina engelskkunniga läsare:
Är det någon skillnad i uttal mellan ”fall on your knees” (textrad från O helga natt på engelska) och ”fall on your niece”?

En rysarthriller

Jag hittar fler intressanta saker i Språkrådets lista!

Filmgenren ”thriller” översätts som ”rysare”. Det fick mig att stanna upp. I min värld är en thriller spännande i den verkliga världen (Kill Bill, De misstänkta, Beckfilmerna?) och en rysare spännande i hjärnan (The Others och andra filmer som är läskiga men inte fulla med blod). Är thriller och rysare alltså samma sak? Hur skriver sajter som säljer eller hyr ut film?

  • Hemmakväll.se har delat upp dem i två kategorier. Thriller respektive rysare. De har inte kategorin skräck.
  • Lovefilm.se har bara kategorin thriller, som dock är indelad i massor av underkategorier. De har även en kategori som heter skräck och där finns bland annat The Others.
  • Cdon.com har slagit ihop orden i en kategori som heter thriller & rysare. Där finns allt från Prison Break till Låt den rätte komma in. Ingen kategori som heter skräck.
  • Imdb.com är på engelska och har kategorierna horror (skräck) och thriller (-ja, vaddå?).

Vilka slutsatser går att dra utifrån denna extremt vetenskapliga undersökning?

  • Rysare är en kategori som bara finns på svenska.
  • Ingen vet vad thriller egentligen betyder.
  • Jag brukar hyra film på Hemmakväll och har mina föreställningar om hur filmer är indelade därifrån.
  • Thriller går inte att böja på ett bra sätt i plural (thrillers?)
  • Thrillers är allt ena bra filmer.

Engelska words i svensk text

Får man skriva att man vill approacha sina kunder? Är det okej? Engelska ord instoppade i en svensk text kan skapa förvirring eftersom ingen riktigt vet vad de betyder. Engelska kan också användas utan eftertanke – bara för att det ska låta bättre och mer internationellt.

Ingrid har skrivit två fantastiska inlägg om hur resultatet kan bli: Kristianstads kommun gillar varken svenska eller engelska och In Stockholm we take it in English.

Språkrådet ger förslag på ersättningsord
För oss som inte har engelska som förstaspråk kan det därför vara bra med riktlinjer för hur man ska skriva. Någon som pekar med hela handen och säger JA eller NEJ. Språkrådet har en ganska lång lista med ord som omväxlande används på engelska och på svenska. Listan heter passande nog Onödig engelska eller engelska i onödan? Rekommenderas som trevlig läsning i jul, efter utdelningen av alla Urban gifts som MQ vill att vi ska köpa. (Vem gifts Urban bort med? Det undrar jag.)

Använd svenska ord när det finns
Min grundregel för engelska ord i svenska texter är att inte använda dem om det finns ett bra svenskt ord. Jag skriver miljöteknik i stället för cleantech. Om det inte finns något bra svenskt ord kan man ofta försvenska stavningen. Ordet blir då lättare att böja och lättare att uttala. Mejl och sajt är två exempel som används allt oftare. Ett annat exempel är coachning, som har fått ett extra n och böjs som andra ord som slutar på -ning.

Det viktigaste är dock att tänka på sina mottagare. Förstår de vad jag vill säga? Blir de irriterade över engelska ord? För att återknyta till inledningen – att approacha sina kunder kanske går bäst om man inte approachar dem utan närmar sig dem i stället?

Bonus:pratbubbla
På Språkrådets lista hittar jag också vissa ord som har fått ett så starkt fäste i svenskan att de nästan bara används i sin engelska form. Till exempel beachvolleyboll, blinkers, dimmer och shorts. Eller säger du strandvolleboll, körriktningsvisare, ljusregulator och kortbyxor?