Inga fler ”kjamizzz”

Idag läste jag på DN.se att flera svenska communityer* ska lägga ner på grund av för få användare. Innehållet riskerar att försvinna ”för alltid”, om ingen sparar det. Ur ett språkligt perspektiv tycker jag att det finns en poäng i att bevara informationen. Språket som medlemmarna använt på t.ex. Lunarstorm utgör en intressant del av det svenska språkets utveckling och bör kunna beforskas. (Där fick jag äntligen använda det ordet i en mening!)

Gammal datormus + typiska ord, t.ex. kjamizzz, pözzaz och *ler*.

* En community är en sajt där medlemmarna socialiserar med varandra. De kan ha egna presentationssidor, lägga upp bilder, chatta, diskutera och skriva i varandras gästböcker. Till exempel.

I min gröna ungdom var det obligatoriskt att ”ha en lunar”, dvs. ett användarkonto på communityn LunarStorm. (Datormössen såg även ut som ovan.) Frekvensen av ovanlig och spexig stavning av ordet kram lär ha varit hög. Några exempel: Kjam, kjamis, kjamizzzzz, *****!!!^^^^*kjaaaaaamizzzzzz******~~~~~~~—–!!!! Oklart hur alla övriga tecken ska uttalas, eller vad de betyder, men de fanns ofta där minns jag.

Ett litet tips

I senaste numret av Språktidningen finns en notis om Facebooks inflytande över grammatiken. Även formen gillart nämns som fenomen.

Projektet är på gång!

Tillsammans med Elfrida Bergman, Theresa Berg och Sara Lindquist har jag skickat in en projektansökan till länsstyrelsen. Idag fick vi veta att vi får pengar till (halva) projektet. Hurra säger jag!

Efter kursen kom våren

Kursen var toppenbra! Här kan man se några bilder som Jenny Eklund (en av föreläsarna) har fotat. När vi kom tillbaka till Umeå hade våren kommit till Krenovas vägg:

Heja Umeå! Så här såg det ut i februari:

226 mil på en månad

Under mars månad har jag åkt många mil i buss och bil. 226 stycken om jag räknat rätt. Om jag hade åkt söderut hade jag enligt Google Maps tagit mig till München i södra Tyskland. Tänka sig!

Men jag har istället:

Snö och lamm

  • Firat påsk i Piteå (som hade världens största snödrivor i början av april)
  • Varit lammvakt (blev inga lamm just den helgen som tur var)

  • Tillbringat två supertrevliga dagar i Borgafjäll där jag höll en workshop om att skriva begripligt. Bra jobbat alla deltagare!
  • Lyssnat på massor av begåvade människor under musikhelgen 24 i Piteå.

Och nu är väskan packad för en helg i Skellefteå med ENP-programmet, som anordnas av företagsinkubatorn Krenova. På programmet står bland annat varumärkesbyggande, retorik och nätverkeri. Ska bli spännande!

Ps: Man får börja en mening med och. Faktiskt.

Jag gillart

På sista tiden har jag spanat lite på ett nytt uttryck: gillart. Gillart (eller gillar’t) används lite här och där av folk som vill berätta på ett lite trendigt sätt att de gillar något. En smidig ihopdragning av gillar och det.

När jag började söka lite så upptäckte jag dock att uttrycket inte var så nytt som jag trodde. Enligt Internet (vår outsinliga källa till visdom) dök det upp 2004-2005 någon gång, och slog igenom under 2009. Här nedan presenterar jag resultatet från min extremt vetenskapliga undersökning. Metod:  sök på gillart, svenska sidor, på Google.

2003 – 0 träffar
2004 – 6 träffar (två relevanta)
2005 – 100 träffar (vet inte hur många relevanta)
Jag gillart2006 – 281
2007 – 278
2008 – 738
2009 – 17 500
2010 hittills – 20 900

Vad tycker då folk om detta? Det verkar vara delade meningar. Å ena sidan finns en facebookgrupp som heter ”jag gillart” ! Nej det gör du inte. du G-I-L-L-A-R D-E-T. uppfattat? I skrivande stund har den 56 fans. Länk här. Å andra sidan finns en facebookgrupp som vill att ”gilla-knappen” ska byta namn till ”Gillart”.

Det roliga med språk är ju sånt här. Tänk att vi kan hitta på nya konstruktioner och använda dem – och att andra förstår vad vi menar! Idag går det inte att slå upp gillart i SAOL, men om folk fortsätter använda ordet kommer det antagligen med om X antal år. När jag letade vidare hittade jag även liknande uttryck som älskar’t och avskyr’t. Det kanske till och med blir så att en t-ändelse bakom verb som uttrycker en känsla för något blir en ny grammatisk form om några år?

Kom gärna med din gissning!

Annorstädes

I veckan bloggar jag på Krenovas officiella blogg. Häng med dit!

_____________________________________

Annorstädes (adv) på annat ställe, eller på andra ställen.

Källa: Svenska akademiens ordlista.

Slalom får 7 poäng

Årets uppdrag: testa nya sporter. Började med slalom i Bygdsiljum som enligt uppgift hade ”backar där man är tvungen att staka sig fram för att farten ska räcka ända ned”. Denna fantastiskt träningsvärksframbringande aktivitet får 7 poäng av 10. Pluspoäng för trevligt sällskap, gott fika, snygga (!!!) låneskidor, fint väder och lagom branta backar. Minuspoäng för läskig lift (skräcken! skräcken!) och vind/orkan.

Kommentarer i slalombacke före första åket:
- Men du ser ju ganska bra ut.
- Ja, om du bara står här uppe så kommer alla tro att du är jättebra på att åka.

Säger inte vem det handlade om.

Gissa OS-grenar

I brist på OS (och speciellt svenska lag i hockeyfinaler) har jag satt ihop ett litet test. Rätt svar finns i slutet av inlägget.

Till vilken sport hör orden eller uttrycken?

  1. sista stigningen, tvåans växel, de har valt ruggat, hon får några meter
  2. fyrfoten, skotten, dragning, corner guard
  3. långsvängen, flacken, hårnålen, bra linje
  4. slottet, backchecka, boxplay, tripping
  5. vallen, 23 sekunder stav till stav, 97 %, grov bom klockan 11

Hur många rätt hade du? Vet du fler ord som hör till dessa sporter, eller ord från andra OS-grenar?

längdskidor, curling, slalom, ishockey, skidskytte

Äntligen!

I språkvärlden har det funnits ett stort intresse för språklagens effekter. Vissa har tyckt att den är mjäkig och ifrågasatt syftet med en lag utan påföljder, medan andra gillar det hela. Själv har jag skrivit ut den och förstorat upp paragraf elva lite snyggt sådär. Den hänger på väggen och jag tycker att den har en viss charm.

Men. Nu har lagen gjort sin första insats i verkliga världen. JO prickar regeringskansliet för den ogenomtänkta strategin att använda mejladresser med engelsk slutkläm.
Adresser som primeminister.ministry.se, employment.ministry.se, enterprise.ministry.se och foreign.ministry.se kommer att kompletteras med svenska versioner. Hurra, säger jag!

Nu lovar regeringskansliet att adresser på svenska ska införas och fungera parallellt med de engelska.

Källa: Svenska dagbladet